En fyrhundsmorsas bekännelser

Idag har varit en sånn där bra dag, tillslut.
Jag vaknade upp med huvudvärk och jag hade försovit mej. För 3dje dagen den här veckan. Inte bra! Så jag körde mina rutiner. Steg upp, klädde på mej, la hundmaten i blöt och klädde på mej. Skulle gå en lång promenad med hundarna innan jag åkte iväg till jobbet. Men den promenaden blev helt misslyckad. Jag var på dåligt humör och huvudvärken dunkade.
Så jag bestämde mig, som jag kan göra, att jag tar halva dagen ledig. Så jag satte mej med en Billys pizza och Härliga Hund och läste i soffan. Det var där jag fick det. Inspirationen, motivationen, lusten..
Jag har kommit på att jag inte litar på mina hundar. Inte för att dom så fort dom är lösa tänkter "nu ska vi sticka", men av någon anledning, som jag igentligen vet om, så litar jag inte på dom.
Så nu jobbar jag stenhårt på att lita på dom. Dvs att ändra inställning, istället för att tänka att dom ska sticka så ska ja tänka tvärt om.. Jag ska tänka att dom kommer till mig.

Jag tog hundarna en och en. Började med Maja. Supenbruden.. helt otroligt!! Vi gick omkring på fältet utanför och hon lyssnade precis som den perfekta bruden jag uppfostrat henne till!
Nova va ducktig hon med.. men hon hade lite mer att tänka på tyckte hon.. men bra gick det iallafa..
Elvis vad däremot ducktigast. Vi gick längst... helt otroligt!! Han kom varje gång jag ropade!!

När jag flyttade in så tänkte jag att jag verkligen måsste få upp ett staket så fort som möjligt. Staketet är inte där änn och det tar nog ett par månader innan det kommer upp..
Då har jag börjar fundera på vad staketet IGENTLIGEN står för.
Jo trygghet.. Men en falsk sådan. För om man börjar förlita sig på ett städnigt staket kommer staketet tillslut att innebära att man blir instängd, fängslad..

Så jag river mitt mentala staket och släpper taget! Som den berömde sångerskan Christina Aguilera sade -

"They say if you love something let it go
If it comes back it's yours and that's how you know"

Stämmer ganska bra in här..